Hur får man höga betyg i ämnet bild?
Några typiska kännetecken på elever som får högt betyg i bild
En elev med C
|
En elev med A
|
Hur bör man arbeta för att lyckas bra med en större bilduppgift - vad förväntar sig läraren?
En större bilduppgift innehåller flera olika sorters moment. För att lyckas bra behöver man som elev ha bra koll på vad som förväntas av en redan från början, annars är det lätt hänt att man inte når de kunskapsmål man ville nå.
Här presenteras en "lathund" som du kan använda när du sätter upp kortsiktiga mål och strategier för arbetet med en bilduppgift.
1. Lärarens introduktion av uppgiften; visning av bildexempel, förklaring av begrepp, genomgång av uppgiftens olika delar.
(Läraren förväntar sig att du hänger med koncentrerat i genomgången, att du antecknar men även ställer frågor vid behov.)
- Häng med koncentrerat under genomgången. (Om du stör och blir utkörd minskar du dina chanser att klara uppgiften med måånga procent!)
- Gör egna anteckningar och skriv ner alla begrepp. (Löka inte! Lita inte på att dina kompisar fattar allt och kan berätta det du behöver veta i efterhand.)
- Ställ frågor och delta aktivt i klassrumssamtalet. (Det ska inte behöva kännas pinsamt att ställa frågor vid en introduktion. Läraren förväntar sig inte att du ska förstå allt som han eller hon berättar om. Glöm inte att du har rätt att förstå vad uppgiften går ut på. Om du inte förstår trots att läraren försöker förklara bättre så har du rätt till en enskild genomgång vid ett senare tillfälle. Be då - efter lektionen - läraren om ett enskilt möte. Säg aldrig att du förstår om det inte är sant.)
- Gå igenom dina anteckningar efter genomgången och påbörja tankearbetet kring hur din bild ska se ut. Spara anteckningarna från introduktionen.
- Prata med kompisar om uppgiften. Undersök tillsammans om ni har förstått den på samma sätt. "Vad var det vi skulle göra egentligen? Vad skulle vi lära oss?"
2. Eleven utvecklar utifrån uppgiften sin egen bildidé, skriver ner den och gör enkla idéskisser och pratar med läraren.
(Läraren förväntar sig att du arbetar aktivt med att formulera din egen bildidé och att du gör någon sorts plan för hur den ska genomföras.)
- Om du kommer till nästa lektionstillfälle med en färdig eller halvfärdig idé så ligger du bra till tidsmässigt. Presentera då idén för läraren om du får en chans (kön brukar vara lång). Om du inte får lärarens uppmärksamhet så sätter du ändå igång med skissarbetet.
- Om du har en idé och väntar på din tur att prata med läraren kan du göra enkla miniskisser under tiden. Använd gärna även text på skisserna. Skisserna hjälper både dig och läraren att få syn på hur du tänker vilket gör att ert möte får större kvalitet när det blir av.
- Formulera ett mål för vad just du vill uppnå med din bild. Ex. "Jag vill göra ett självporträtt som är uppbyggt av objekt som jag har en stark relation till. Åtminstone mina närmaste kompisar ska kunna förstå att bilden visar upp just mig. (Helst hela klassen.)"
- Om du inte har någon idé kan du pröva att skriva associationskedjor utifrån de bilder som visades vid introduktionen. Censurera inte dina tankebanor på papperet (så länge de inte kränker någon annan människa).
- Om du ändå inte får någon idé om vad du vill göra kan du åtminstone börja med att formulera vad du absolut inte vill göra och varför. Skriv ned.
3. Eleven kollar på olika förebilder och börjar med sitt skissarbete.
(Läraren förväntar sig att du självständigt letar efter bilder som du kan använda för inspiration, nya idéer och lösningar på olika bildproblem. Du förväntas också spara dina skisser i mappen.)
- Det är mycket svårare att skapa en bra bild rakt ur sitt eget huvud än att använda förebilder som utgångspunkt. Leta alltså igenom böckerna i bildsalen eller biblioteket efter bilder du kan använda. Kopiera dem, teckna av dem och anteckna i vilken bok du fann bilden. Ex.1 Du ska ha med en person som simmar i din bild. Leta reda på simmande människor i böcker eller tidningar och teckna av dem. Ex. 2 Din bild ska föreställa en sittande prinsessa. Ta på dig en klänning, sätt dig ned och teckna av vad du ser i spegeln eller låt en kompis fotografera dig och använd sedan fotot som förebild.
- Gör många skisser. Under skissarbetet görs många viktiga val när det gäller den slutliga bildens utseende. Spara skisserna i din mapp.
4. Eleven går vidare och börjar arbeta på den slutliga bilden.
(Läraren förväntar sig att du pratar med honom eller henne om materialval etc. innan du sätter igång.)
- Se till att du väljer rätt sorts material när du ska påbörja din slutliga bild. Ta hjälp av läraren när det gäller materialvalet.
5. Eleven skissar, experimenterar och pratar med läraren för att lösa olika bildproblem som dyker upp under arbetets gång.
(Läraren förväntar sig att du inte förstör hela ditt arbete om något går fel - det finns oftast lösningar på problemen som inte du känner till.)
- Planera hur du ska genomföra arbetet. Ska du börja med bakgrunden eller med själva huvudmotivet? Skissa upp hela kompositionen löst på bildytan. Börja med helheten och gör detaljerna sist.
- Träna på svåra moment som du känner dig osäker inför innan du genomför dem på din slutliga bild.
- Testa bildproblemens olika lösningsalternativ på separata skisser innan du väljer det som blev bäst. Ta respons och råd från lärare och kamrater.
6. Bilden görs klar och lämnas in. Deadline.
(Läraren förväntar sig att du har koll på deadline och att du själv tar kontakt om du inte kan hålla den.)
- Håll deadline men slarva inte till en dålig avslutning bara för att hinna. Ta kontakt med läraren om du ser ut att inte hinna klart i tid. Gör tillsammans med läraren upp en plan för hur du ska kunna avsluta arbetet.
7. Bilden presenteras inför klassen och man pratar tillsammans om hur den är gjord och om vad den berättar.
(Läraren förväntar sig att du vågar visa upp ditt arbete för en publik. Av publiken förväntas intresse och respekt för bilden och personen bakom den.)
- Lyssna noga på kamraternas beskrivningar och tolkningar av din bild. Där blir det synligt för dig själv hur väl du lyckades kommunicera med mottagarna med hjälp av bildspråket. (Läraren har huvudansvaret för att du och din bild bemöts respektfullt under presentationen.)
- Berätta med ord om dina tankar bakom din bild och om vilka val du gjorde under arbetets gång.
- Visa intresse och respekt för de andra elevernas bilder och deras arbetsprocess. (Vid presentationen är det nämligen betraktarens/mottagarens förmåga att beskriva och tolka som bedöms och inte den som har gjort bilden.)
8. Eleven skriver en reflektion över sin bild och berättar där om hela arbetet med bilden och hur den tolkades av kamraterna, eleven värderar sitt eget arbete med hjälp av kravnivåerna för uppgiften.
(Läraren förväntar sig att du verkligen tar dig god tid till reflektionen.)
- Ta god tid på dig när du skriver din reflektion. (Kvaliteten på reflektionen är ofta avgörande när det gäller bedömningsnivån/betyget på uppgiften.)
- Se till att du har allt material framför dig när du skriver: alla dina skisser, dina anteckningar, målen och givetvis din färdiga bild.
- Använd begreppen som ingick i uppgiften i din reflektion. Visa att du förstår begreppens innebörd.
- Försök att inte skriva kontextbundet. Skriv så att en person som inte kan se alla dina skisser och bilder ändå kan bilda sig en uppfattning om vad de förställer.
9. Läraren bedömer hela arbetet = den färdiga bilden + skisserna + bildsamtalet + elevens reflektion.
(Läraren förväntar sig att du frågar om sådant som du inte förstår i bedömningen.)
- Om du har följt råden ovan så har du nästan garanterat nått minst godkänt på uppgiften - antagligen högre. Grattis!