Hej kära elev!
Orden som du hittar i den här ordlistan kommer ifrån ämnesområdet biologi.
Det är ju som du vet alltid kontexten (sammanhanget) som avgör hur man ska tolka och förstå ett ord, det är därför som vi presenterar orden i skilda ordlistor. Men det är ju alltid du som behöver förstå orden i din omvärld oavsett vilket ämne det gäller och därför är det lika viktigt att hänga med i SO-listan som i NO-listan. (Några av orden förkommer givetvis i båda kontexterna - språket är gemensamt ju för hela vårt tänkande.
Du kommer förhoppningsvis att kunna ha särskild glädje av just den här ordlistan när du pluggar på faktatexterna i Jockes biologikurs. Ordlistan kommer att hjälpa dig att förstå texterna du ska plugga på, men att bara kunna orden räcker inte för att du ska klara kursen. För att lyckas med det behöver du hänga med på biologilektionerna under våren.
Jag har nämligen inte valt ut de typiska biologi-begreppen till listan, utan snarare de "småord" som förekommer i texterna emellan "de stora begreppen" som gäller din kurs - alla de ord som är viktiga att förstå men som inte står i centrum för undervisningen. Dessa utvalda småord är ändå typiska för lärobokstexter i Biologi och det är därför som du behöver förstå dem. Om du inte förstår dessa ord så blir det betydligt svårare och jobbigare för dig att plugga på inför ett prov i Biologi, men å andra sidan så kommer du antagligen att lyckas jättebra i Biologi om du förstår orden i ordlistan.
Plugga på och lycka till!
/ Felix
PS. När jag som lärare har tagit mig tid till att skriva en ordlista och dessutom har gett mina elever möjlighet att lära sig orden i ordlistan, så kan eleverna alltid räkna med att jag kommer att jag på något sätt kommer att kontrollera deras kunskaper om orden i listan. DS.
Orden som du hittar i den här ordlistan kommer ifrån ämnesområdet biologi.
Det är ju som du vet alltid kontexten (sammanhanget) som avgör hur man ska tolka och förstå ett ord, det är därför som vi presenterar orden i skilda ordlistor. Men det är ju alltid du som behöver förstå orden i din omvärld oavsett vilket ämne det gäller och därför är det lika viktigt att hänga med i SO-listan som i NO-listan. (Några av orden förkommer givetvis i båda kontexterna - språket är gemensamt ju för hela vårt tänkande.
Du kommer förhoppningsvis att kunna ha särskild glädje av just den här ordlistan när du pluggar på faktatexterna i Jockes biologikurs. Ordlistan kommer att hjälpa dig att förstå texterna du ska plugga på, men att bara kunna orden räcker inte för att du ska klara kursen. För att lyckas med det behöver du hänga med på biologilektionerna under våren.
Jag har nämligen inte valt ut de typiska biologi-begreppen till listan, utan snarare de "småord" som förekommer i texterna emellan "de stora begreppen" som gäller din kurs - alla de ord som är viktiga att förstå men som inte står i centrum för undervisningen. Dessa utvalda småord är ändå typiska för lärobokstexter i Biologi och det är därför som du behöver förstå dem. Om du inte förstår dessa ord så blir det betydligt svårare och jobbigare för dig att plugga på inför ett prov i Biologi, men å andra sidan så kommer du antagligen att lyckas jättebra i Biologi om du förstår orden i ordlistan.
Plugga på och lycka till!
/ Felix
PS. När jag som lärare har tagit mig tid till att skriva en ordlista och dessutom har gett mina elever möjlighet att lära sig orden i ordlistan, så kan eleverna alltid räkna med att jag kommer att jag på något sätt kommer att kontrollera deras kunskaper om orden i listan. DS.
A
Anpassning – när individer förändrar sitt beteende eller när en organism förändrar sin fysiologi (kroppens funktion) för att kunna hantera förutsättningar i miljön. Anpassning är ett centralt begrepp inom evolutionsteorin. Art – organismer som delar en mycket stor del av sitt DNA tillhör samma art. Lejon, kantarell, talgoxe, kråka, giraff, tall och människa är exempel på olika arter. Inom varje art förekommer det variationer och med tiden kan dessa skillnader bli så stora att man kan säga att det har skapats en ny art. Denna förändringsprocess kallas för evolution. Atmosfär - alla de gaser som omger en planet och som hålls på plats av gravitationen (dragningskraften). Inte alla planeter och satelliter i universum har någon atmosfär, och vilka gaser som ingår i atmosfärerna varierar. Vissa gaser i atmosfären är nödvändiga för att liv ska kunna uppstå. Utan atmosfären skulle det inte ha kunnat finnas något liv på jorden. Avkomma – generationen/generationerna som kommer efter. Avtryck – något som lämnas kvar efter en händelse och som kan tolkas. Ett fotspår i sanden är ett avtryck av en fot. Ett lager aska i jordens sediment är ett avtryck av ett vulkanutbrott eller ett meteoritnedslag för länge sedan. Ett annat ord för avtryck är index. B Befruktning – det som händer när två könsceller förenas och en ny individ av samma art blir till. Belägg – iakttagelser/observationer som stöder en teori eller en hypotes. Ju fler belägg man har för en teori eller en hypotes desto mer trovärdigt blir det. Folk lyssnar och tror på dina slutsatser om du har många och starka belägg. Om du har tillräckligt många belägg för något så kan det betraktas som ett bevis. Berggrund – den sammanhängande massa som kontinentalplattorna består av. Berggrunden består av olika sorters mineral. Berglager – de lager av sten och mineral som jordskorpan är uppbyggd av. Bestod av – var uppbyggt av Bestå av – vara uppbyggd av. Bevara – spara till kommande generationer Bevis – ett bevis är något som övertygar en grupp människor om att någonting är sant inom en kontext. Begreppet bevis används inom många kunskapsområden; juridiken, filosofin, religionen, matematiken och naturvetenskapen. Begreppet bevis är mycket kontextbundet – vad som är sant och vad som är bevis beror väldigt mycket på ur vilket perspektiv man ser på saken – men varje kunskapsområde har sina egna regler för vad som räknas. Bildas – blir till på grund av något – en händelse av något slag. För att något ska bildas så krävs det att någon/något bildar något. Ordet bildas är en passivform av verbet bilda – att skapa. D E Energi – något som kan medföra rörelse. (Om det finns energi så kan något röra sig men om det inte finns energi så kan inte något röra sig.) Enfald – ett gammaldags ord för okunnighet, att man inte förstår eftersom man tänker för ”enkelt” - att man inte kan byta perspektiv (eftersom man inte har tränat tillräckligt på att byta perspektiv). Mogna människor är mindre enfaldiga än omogna människor. Ordet enfald är negativt laddat men det har inte med moral att göra. (Hur god eller ond en människa eller en handling är). En enfaldig människa kan vara god, men det som hen gör och säger framstår inte som särskilt smart eller klokt och ofta får det negativa konsekvenser. Erfarenheter – sådant som individer har varit med om och som har påverkat dem. Experiment – när man undersöker hur någonting fungerar genom att skapa en situation där det fenomen som man vill undersöka blir synligt. Experiment är en metod som används mycket inom vetenskapen för att finna bevis eller belägg för teorier eller hypoteser. F Farkost – en teknisk anordning för transport. I farkoster flyttar man människor eller saker från en plats till en annan. Bilar, båtar, flygplan och rymdraketer är exempel på olika sorters farkoster. Fartyget – en farkost som kan transportera människor eller gods på vatten. Oftast menar man större båtar när man använder begreppet fartyg. Forskare – en människa som ägnar sitt liv åt att ta reda på hur olika fenomen fungerar. Forskning kan både handla om naturen och om kulturen. Forskning finns inom alla olika kunskapsområden som människorna har delat in världen i. Fortplantning – förökning, reproduktion. När djur, växter och andra organismer förökar sig och för livet vidare till nästa generation. Fossil – livsformer som har förlorat sitt liv men vars form har bevarats genom att förvandlas till mineral (sten). Fossil kan man bland annat hitta i lager av kalksten som skapats under kritaperioden. Frigöra – släppa lös, ta bort de krafter som håller ett fenomen fast i ett läge eller en situation. Inom naturvetenskapen används frigöra ofta i samband med begreppet energi. Begreppet frigörelse beskriver en process där människor aktivt tar sig ur en situation som hindrar dem att utvecklas som de själva vill. Fölet – hästdjursungen, exempelvis hästungen, åsneungen och zebraungen. Förändring – att saker och ting i världen inte alltid är på samma sätt utan att allting alltid påverkas av det som sker runt omkring. Föröka sig - när individer av en art blir fler och fler förökar de sig. G Generation – en tidsbunden variant av en livsform som följer efter en annan generation. En far och hans dotter tillhör olika generationer. Varje generation skiljer sig lite, lite, lite från generationen innan, oftast så lite att det inte märks alls. Men med tiden förändras livsformerna på jorden så att det verkligen syns. Denna förändring av livsformerna kallas för evolution. En generation av en livsform lever alltid under ungefär samma tidsperiod. Gruppera – dela in i grupper H Havsbottnen – den fasta materia som finns under allt vatten i haven. I Individ – en enstaka enhet av en art, både djur och växter. Kalle är en individ men det är även tallen utanför Kalles hus. Både Kalle och tallen är unika individer. J K Komplicerade – svårbegripliga, komplexa (sammansatta av många delar) Konkurrera – att tävla om samma livsutrymme. Olika individer inom samma art konkurrerar med varandra om fortplantning. Olika arter konkurrerar med varandra om näring (föda) Konsekvens – Resultatet av att någonting har hänt. I svenska språket är ordet ofta negativt laddat – berättar om något dåligt. (Konsekvensen av att gå in på caféet utan lov, när inte Fredrik var där, blev en veckas ”portning”.) L Lager – ett lager är ett sammanhang där något har bevaras eller sparats över tid. Oftast ligger olika lager ovanpå varandra. Levande – det som är levande har liv. Liv – en egenskap som delas av alla organismer. Typiskt för levande organismer är att de har en ämnesomsättning, att de fortplantar sig samt att de reagerar på stimuli. Livsformer – någonting som anses ha liv, med eller utan medvetande. Det innebär att både människor, torskar, bakterier och kantareller är livsformer trots att kantareller och bakterier inte har hjärnor och kan tänka som vi. (Och även om torskar har hjärnor så tänker de ju åtminstone inte på samma saker som vi, och inte på samma sätt – eller hur?) |
M
Med tiden – efter att en längre tid har gått. Begreppet beskriver förändring. Midnatt – klockan tolv på natten. Mångfald – när det finns många olika variationer av någonting. Till exempel många olika arter inom ett område eller många olika sätt att se på ett fenomen inom en kultur. (Biologisk mångfald, och kulturell mångfald.) Begreppet mångfald är positivt laddat i ett demokratisk och humanistiskt samhälle. Demokrater och humanister anser att det är bra med mångfald. Märkliga – konstiga, svåra att begripa N Namnge – ge namn åt Naturkunskap – ett kunskapsområde som handlar om djur och natur. O Observationer – det som man lägger märke till när man studerar något, när man betraktar något ”utifrån”. En observation bör vara så objektiv som möjligt. Område – det som befinner sig innanför en gräns av något slag. Alla områden har inte synliga eller tydliga gränser. Olika områden kan överlappa varandra. Begreppet område handlar inte bara om area/ytor utan även om exempelvis kunskap (ämnesområden), eller om makt (intresseområden). Outforskad – något som människan ännu inte har skapat sig kunskap om. Omvärderas – när man ifrågasätter sina slutsatser om något så omvärderar man. P Partiklar – mycket små delar av en helhet. Passerar – rör sig igenom eller rör sig förbi, eller sträcker sig igenom eller sträcker sig förbi. (En bil som rör sig kan passera en stad men det kan även vägen som bilen åker på göra fastän vägen ju ligger stilla. Vägen passerar också staden om den fortsätter utanför stadens gränser.) R Resultat – hur någonting har blivit efter att någonting har hänt. (Efter att de båda lagen hade spelat sin match så hade Hammarby vunnit med 4 mål. Efter att Jörgen hade pluggat och gjort provet så blev resultatet ”alla rätt”.) Om ett resultat av en händelse är negativ (dålig) så brukar man i stället använda ordet konsekvens. S Sjuda – när en vätska bubblar lite grann. När något bubblar mycket så kokar det. När en vätska kokar så övergår den från vätskeform till gasform. (Orden sjuda och koka används inte bara om vätskor utan även som metaforer om känslor, intresse, och annat inom kulturen.) Skapelsen – Alla religioner har någon sorts berättelse om hur världen blev till, men det har naturvetenskapen också. Människor syftar alltså på olika teorier när man använder begreppet skapelsen men egentligen menar man den händelse (de händelser) där och när världen/universum blev till. Till skillnad från många religiösa synsätt på skapelsen är man inom naturvetenskapen öppet medveten om att det man för fram är teorier. (Om man får bevis för att teorier inte stämmer så blir man tvungen att ändra teorin. Detta har hänt många gånger i naturvetenskapens historia eftersom prövandet av teorier utgör kärnan i naturvetenskapen.) Religion fungerar på ett annat sätt. Inom religionen är man inte lika intresserad av att öppet ompröva sina tankar och idéer kring skapelsen, men religiösa människor accepterar ändå ofta den naturvetenskapliga skapelseteorin även om deras religion har en annan skapelseberättelse. Detta innebär att även natutvetenskapare kan vara religiösa samt att religiösa människor kan ägna sig åt naturvetenskap. Slam – en vätskefylld geggamoja, oftast bestående av lera och vatten. Slokar – växter slokar när de inte får vatten, då hänger blad och grenar neråt på ett deppigt sätt. En slokhatt har brätten som hänger ned. Slutsatsen – det som man kommer fram till efter att ha tänkt riktigt noga. Om man har haft dåliga metoder när man tänker, eller om tänkandet bygger på felaktig information så blir slutsatsen sämre än om motsatsen gäller. Inom naturvetenskapen förväntas man därför kunna berätta om på vilken grund man har dragit sina slutsatser. Ingen är intresserad av dina slutsatser om du inte kan berätta om hur du kom fram till dem. Släktskap – att det finns likheter mellan olika fenomen inom naturen och kulturen. Inom biologin handlar släktskap främst om likheter när det gäller arvsmassa (DNA). En människa är närmare släkt med en schimpans än med en torsk. Ändå har torsken och människan ett närmare släktskap med varandra än med en kantarell. De har mer av sitt DNA gemensamt. Syndaflod – något som förstör allt (eller nästan allt) liv. Begreppet kommer från Bibeln där Gud bestämde sig för att döda nästan allt liv på jorden eftersom han var besviken och sur. Systematiskt – bit för bit, steg för steg, med en tydlig tanke bakom. När man förändrar något på ett genomtänkt sätt. En systematisk människa är envis och målmedveten och följer sin plan. T Teori – ett antal hypoteser (antaganden) formar tillsammans det som man brukar kalla för en teori inom naturvetenskapen. Om man har en teori kring någonting så betyder det att man tror att något är på ett särskilt sätt och att det finns orsaker bakom att det är så. Trots att – även om, fast än, (även fast) U Unik – enda i sitt slag. Man kan lätt säga att personen Linux Larsson, 14 år gammal från Bromölla är unik - det finns ju bara en av hen. Men samtidigt kan man också säga att alla som bor i Bromölla är unika – det är ju bara de som bor i Bromölla. Om alla som bodde i Bromölla skulle flytta eller dö så skulle det inte längre finnas några Bromöllabor. Då skulle Bromöllaborna kunna sägas vara utdöda. Samma sak är det med djurarter och växtarter på jorden och det är så man oftast använder begreppet unik inom naturvetenskapen – när man talar om arter. Uppbyggda – konstruerade Ursprung – det som en organism kommer ifrån, det som ligger bakom i tiden. Människans ursprung kan man hitta i Afrika. Det var där som de första människorna utvecklades ur tidigare arter. Urval – en process som leder till att någonting väljs framför något annat. Inom biologin innebär detta att de organismer som fungerar bäst inom sin levnadsmiljö får fördelar mot andra organismer. Med tiden leder detta till att vissa organismer lever vidare medan andra dör ut. Utdöd - när den sista individen av en art har dött är arten utdöd. Utrota – när man dödar alla individer av en art eller av en ras så att det inte finns någon kvar. En art är utrotad när den sista individen av arten har dött. Inom människans värld används även begreppet utrota i kulturella sammanhang när man talar om folkmord. Nazismen hade exempelvis som mål att utrota alla judar. Helt ovetenskapligt (felaktigt) påstod nazisterna att judarna tillhörde en annan ras än andra människor. Den nazistiska ideologin vill dela upp arterna i helt andra kategorier än vetenskapen av skäl som är kulturella. Begreppet utrotning är huvudsakligen negativt laddat i en vetenskaplig och humanistisk kontext. (Undantaget gäller vissa virus och bakterier som vi människor gärna vill utrota.) Utvecklas – att förändras på ett positivt sätt, på ett sätt som gynnar (är bra för) individen, gruppen eller arten. V Y Å Återskapa – att göra om något som har försvunnit. Inom biologin kan det handla om att återskapa en miljö – ett livsutrymme för olika arter - som människan har förstört, till exempel en bäck med rinnande vatten eller en skog som man har huggit ner. Ä Ö |