Dörren till ytan öppnas, det är kallt. Exakt hur kallt vet jag inte eftersom jag glömde ta ner mobilen i skyddsrummet.
En frän doft av brända textiler och krut slår emot mig i dörröppningen.
Den mörkgrå röken som lukten kommer ifrån sticker i ögonen och gör det svårt att se.
Jag torkar mig i ansiktet med armen och ser mig omkring i källaren där skyddsrummet ligger.
Så när som på några sprickor i väggarna och damm på golvet verkar huset märkligt nog intakt.
Det enda som hörs när vi sakta rör oss mot trappan upp mot vår lägenhet är ljudet av våra egna steg och småsten som ibland rasar ner från golvet.
Kanske huset klarade sig trots allt?
Kanske slog bomben ner någon annanstans?
Hoppet stiger när vi sakta går uppför trappan till första våningen, och sjunker lika snabbt när vi ser förödelsen:
Hela bostadshuset är bortsprängt, det enda som skvallrar om att det en gång varit ett hus är en förvriden spiraltrappa och två spruckna väggar.
Vi får tag på en räddningsarbetare som berättar att bomben slog rätt igenom taket på den översta våningen, och detonerade på våningen under, hela huset rasade.
Hon berömmer oss för med vilken snabbhet som vi tog oss i säkerhet, men jag hör inte, jag stirrar bara uppåt, mot översta våningen där vi bodde.
Vi har inte längre något hem.
Man, 47 år
En frän doft av brända textiler och krut slår emot mig i dörröppningen.
Den mörkgrå röken som lukten kommer ifrån sticker i ögonen och gör det svårt att se.
Jag torkar mig i ansiktet med armen och ser mig omkring i källaren där skyddsrummet ligger.
Så när som på några sprickor i väggarna och damm på golvet verkar huset märkligt nog intakt.
Det enda som hörs när vi sakta rör oss mot trappan upp mot vår lägenhet är ljudet av våra egna steg och småsten som ibland rasar ner från golvet.
Kanske huset klarade sig trots allt?
Kanske slog bomben ner någon annanstans?
Hoppet stiger när vi sakta går uppför trappan till första våningen, och sjunker lika snabbt när vi ser förödelsen:
Hela bostadshuset är bortsprängt, det enda som skvallrar om att det en gång varit ett hus är en förvriden spiraltrappa och två spruckna väggar.
Vi får tag på en räddningsarbetare som berättar att bomben slog rätt igenom taket på den översta våningen, och detonerade på våningen under, hela huset rasade.
Hon berömmer oss för med vilken snabbhet som vi tog oss i säkerhet, men jag hör inte, jag stirrar bara uppåt, mot översta våningen där vi bodde.
Vi har inte längre något hem.
Man, 47 år